Nej, nu får jag allt skärpa mig.

Jag skrev precis ett långt, långt inlägg. Det handlade om att befinna sig i ingenmanslandet mellan att tro och inte tro, mellan det religiösa och det profana. Resonemanget gick i korta drag ut på att det mentalt måste vara enormt tungt att leva i mitten av dessa motpoler.

Men det blev lite väl seriöst tyckte jag. Lite för mycket tankar. För djupa känslor. Och det är ju inte jag. Därför markerade jag allt och tryckte på delete.

Har ni förresten sett att familjen Beckham anlänt till USA? Jag gottar mig helhjärtat i medierapporteringen. Riktigt frossar i texter och bilder. Hela paketet ni vet: slickar mig ihärdigt om läpparna, gnuggar händerna och absorberar varje uns av Becks.