Med semestern runt hörnet.

Det är semestertider. Märker jag. Telefonerna är så gott som döda här och vår personalstyrka har mer än halverats så här sista veckan innan sommarstängning. Jag försöker sysselsätta mig så gott jag kan. Skriver ett par rader. Raderar. Skriver om. Skriver ut. Tittar. Funderar. Öppnar dokument från i går. Redigerar lite här, lite där, lite för mycket, lite för länge.

Mejllådan är blek av undernäring. Bloggar vägrar uppdateras i normal takt – den takt min rastlösa 2000-talssjäl kräver. Jag trycker i tidnigen Sonics senaste prenumerations-cd. Gäsp. Vänder blicken mot iTunes. Hittar lite Dylan på serven. Jippi. Tittar på klockan – sa du kaffe? Inte det?

"Vad händer i kväll då?"

"Jag ska äta kladdkaka hos Jossan och Johan. Kanske kika på Darling. Den finns visst ute nu."

"Jasså? Ja, den är rätt okej har jag hört?"

Chefen stannar upp utanför mitt rum. Han tittar förbryllat på mig där jag sitter och småpratar högt för mig själv.

"Bara ett par dagar kvar, håll ut Petter", säger han och traskar vidare.