Känsloexplosion i kökssoffan.

Min 24-åriga kusin sitter och ammar sin nyfödda. Vi lär verkligen känna varandra, hon och jag, på djupet.

Jag: Hur känns det?
Kusinen: Jättebra.
Jag: Ja, och du mår bra och så?
Kusinen: Jättebra.
Jag: Jaha, är hon alltid så där snäll och glad?
Kusinen: Ja, det är jättebra.
Jag: Ni får sova och så, inga problem?
Kusinen: Ja, det går jättebra.
Jag: Men är det så där underbart som alla säger att det ska vara?
Kusinen: Ja, det är jättebra.
Jag: Jättebra.