Förskolläraremamman.

Jag är ett dagisbarn. Jag klarar ingenting.

Jag kan inte ta ansvar. Jag kan inte hantera en nyckel och inte heller en tvättmaskin. Jag kan inte packa en väska eller laga mat. Jag kan inte känna empati. Jag vet inte vad normer eller regler är och inte heller hänsyn. Jag vet inte hur man betalar räkningar eller hur man hanterar sina arbetskamrater. Jag har aldrig blivit sviken eller besviken. Jag vet ingenting om livet. Inte heller om kärleken.

Jag klarar ingenting. Jag är ett dagisbarn.

Och just nu känner jag mig kränkt.

Ska man kränka barn, mamma?